Från parallellskolesystemet med en mängd olika skolor där barn och ungdomar tidigt sorterades efter fallenhet, social och ekonomisk bakgrund, till den skola vi ser idag som tog form efter flera decenniers kamp, utredande och politiska kompromisser.

Hemskolning:

Folkundervisningen i Sverige inleddes inte med folkskolestadgan 1842. Att undervisa befolkningen hade startat långt tidigare med kyrkans hemundervisning – ett system som hade sina rötter i 1600-talets lutherska ortodoxi.

1842:

Folkskola (folkis), var en äldre skolform i Sverige, som existerade åren 1842-1972. 1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas, varvid det krävdes av alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna att de inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare.

1919:

Småskola och folkskola samordnas till en enhetlig sexårig skola. Ny undervisningsplan – katekesläsningen slopas nästan helt. Folkskolan anses helt genomförd omkring 1920.

1941:

Engelska införs som första främmande språk i folkskolans högre klasser.

1962:

1962 Riksdagen beslutar om ny obligatorisk nioårig grundskola som ersätter parallellsystemet med folkskola och läroverk. Det nya skolsystemet var fullt genomfört 1971.

1969:

I 1969 års läroplan koncentrerades det på skolans organisation och inte särskilt mycket på skolans arbetssätt. Därför pratades det mycket om alternativa pedagogiker på 70-talet. Man ville göra eleverna till självständiga individer. Under 70-talet var det stor debatt om skolan som en flumskola. (Richardson 1977). Kritik riktades mot skolan där man anklagade den för standardsänkningar.

1980-talet:

Till 80- talet har det utvecklas så mycket att föräldrar får vara med i skolan och de betraktas som en tillgång i barnets lärande.

1990:

Åren kring 1990 inleddes en rad utbildningspolitiska förändringar som kan sammanfattas med stickorden mål- och resultatstyrning, kommunalisering, decentralisering, privatisering, marknadsanpassning och friare resursanvändning. Den statliga styrningen har minskat och ändrat karaktär. Kort sagt är det numer statens uppgift att ställa upp mål för skolan och att övervaka att dessa uppnås.

Den nya skollagen:

Den nya skollagen omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning. Lagen är en sammanhållen lagstiftning som ska utgöra basen för kunskap, valfrihet och trygghet i alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen. Den nya skollagen innebär också att reglering som idag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe.