Svenskan är i ständig förändring och få saker har präglat språket lika mycket som den pågående AI-revolutionen. Institutet för språk och folkminnen har släppt sin nyordslista för 2025 och flera av årets nyord kretsar kring artificiell intelligens och dess påverkan på samhället. Här är fem ord som visar hur AI förändrar både vårt språk och vår vardag.
AI-agent – den trötthetsfria assistenten
Föreställ dig en medarbetare som aldrig behöver lunch, vabbar eller tar semester. Det är i princip vad en AI-agent är – programvara som självständigt kan utföra uppgifter och fatta beslut med hjälp av artificiell intelligens. Till skillnad från vanliga chattbottar som bara svarar på direkta frågor kan AI-agenter ta initiativ, planera flera steg framåt och till och med använda andra program för att lösa uppgifter. Det här är årets hetaste AI-trend och ordet har redan etablerat sig ordentligt i det svenska språket. Tekniken kallas även för autonom AI eller agentbaserad AI, men det är just beteckningen AI-agent som verkar ha slagit igenom mest.
Vibbkodning – när känslor programmerar
Programmering utan att faktiskt kunna programmera – det låter som science fiction men är verklighet genom så kallad vibbkodning. Istället för att skriva komplex kod ger du helt enkelt instruktioner till en AI-chattbott på vanlig svenska, och den översätter dina önskemål till fungerande datorkod. Namnet kommer från engelskans ”vibe coding” och fångar känslan av att bara beskriva ”vibben” eller stämningen av vad du vill ha, så fixar AI:n resten. Fenomenet har blivit så stort att Collins dictionary utsåg ”vibe coding” till 2025 års ord i engelskan. I svenskan används också formerna vibekodning och vajbkodning. För dig som inte kan programmera men har idéer kan det här vara en revolution – men frågan är om professionella utvecklare kommer att bli överflödiga eller om de bara får nya verktyg att jobba med.
Hjärnröta – priset för oändligt skrollande
När du lägger telefonen i ett annat rum för att kunna fokusera, när du känner hur ditt tänkande blir grumligare efter timmar på sociala medier – då har du upplevt hjärnröta. Ordet beskriver den försvagning av intellektuell förmåga som kan komma av upprepad exponering för trivialt innehåll i sociala medier. Det är tomma kalorier för hjärnan, ett ändlöst flöde av meningslöst innehåll som tränger ut djupare tänkande. Visserligen har ordet använts sporadiskt i svenskan sedan 1900-talet för olika typer av mentalt förfall, men det är först nu på 2020-talet som det verkligen har slagit igenom. Den engelska motsvarigheten ”brain rot” utsågs till årets ord 2024 av Oxford English Dictionary. I en tid där AI-genererat innehåll fyller våra flöden allt mer blir frågan om hjärnröta ännu mer relevant – hur påverkas vi när inte ens människor står bakom det vi konsumerar?
Ragebait – ilskan som klickmagnet
AI har inte bara förändrat hur vi producerar innehåll utan också hur det sprids. Ragebait är budskap eller yttranden som avsiktligt provocerar för att väcka starka känslor och därigenom öka spridning och engagemang. Det är konsten att göra folk så irriterade att de inte kan låta bli att dela, kommentera och reagera – vilket är exakt vad algoritmerna älskar. Medan ragebait inte är ett rent AI-ord så har AI-verktyg gjort det enklare än någonsin att skapa provocerande innehåll i industriell skala. Skrivs det ”rage bait” med mellanslag eller ”ragebait” ihop? Båda verkar fungera i svenskan, även om de svenska motsvarigheterna ilskebete och raseribete också dyker upp då och då. Oxford English Dictionary valde faktiskt ”rage bait” till 2025 års ord i engelskan – ett tydligt tecken på hur stor inverkan fenomenet har på vår digitala samtid.
Digital suveränitet – kampen om teknisk kontroll
När AI-teknologin domineras av amerikanska och kinesiska jättar blir frågan om digital suveränitet allt mer brännande. Begreppet beskriver en stats eller regions oberoende från digitala tjänster som är baserade utanför den egna politiska sfären. För EU handlar det om att inte vara fullständigt beroende av amerikanska molntjänster, kinesiska appar eller andra länders AI-system. EU-kommissionen talar nu öppet om digital suveränitet efter att ha insett att kontinentens roll som juniorpartner i teknikvärlden är ohållbar på sikt. Men USA och Kina har skapat ett enormt försprång. Frågan är hur länder och regioner ska kunna utveckla egen AI-kapacitet när de stora aktörerna redan har monopolliknande positioner. Det här är inte bara ett tekniskt utan också ett demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem som kommer att forma framtidens maktbalans.
Lämna ett svar