Beredskapsveckan närmar sig. Den nationella temaveckan återkommer varje höst för att få fler i Sverige att fundera på vad som faktiskt händer om elen försvinner, vattnet slutar rinna eller betalningarna inte fungerar som vanligt.
2026 ligger Beredskapsveckan den 21-27 september. Här är åtta saker att ha koll på innan vecka 39 börjar.
1. Beredskapsveckan pågår 21-27 september
Beredskapsveckan genomförs alltid under vecka 39. År 2026 betyder det måndag 21 september till söndag 27 september.
Det är Myndigheten för civilt försvar som leder veckan nationellt, tillsammans med bland annat kommuner, länsstyrelser och frivilligorganisationer.
2. Årets tema är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”
Temat 2026 är samma som året innan – ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”.
Tanken är enkel: Sveriges beredskap består inte bara av myndigheter och försvar. Privatpersoner, företag, föreningar och andra delar av samhället spelar också en roll när något allvarligt händer.
3. 2026 är faktiskt tionde gången veckan arrangeras
Den första kampanjveckan genomfördes 2017. Det gör Beredskapsveckan 2026 till den tionde upplagan.
Från början hette satsningen Krisberedskapsveckan. Sedan 2023 används namnet Beredskapsveckan.
4. Målet är att du ska klara dig i minst sju dagar
Den viktigaste praktiska rekommendationen är att hushållet ska ha en hemberedskap som räcker i minst en vecka utan samhällets hjälp.
Det handlar bland annat om att kunna ordna:
- vatten
- mat
- värme
- kommunikation och information
- läkemedel och första hjälpen
- möjlighet att betala även när digitala system ligger nere
En egen beredskap betyder samtidigt att samhällets resurser kan gå till personer som behöver hjälp mest.
5. Du kan öva på en veckas kris på ungefär 15 minuter
Myndigheten för civilt försvar har den webbaserade övningen ”Sju dagar”. Där får du testa hur du skulle hantera ett längre strömavbrott och de problem som följer med det.
Övningen tar ungefär 15 minuter. Det är ett enkelt sätt att upptäcka luckor i den egna beredskapen innan en riktig störning inträffar.
Har du redan börjat se över hemmet kan du också läsa vår lista med 8 saker du behöver ha koll på om brandvarnare.
6. Det händer olika saker beroende på var du bor
Beredskapsveckan är nationell, men aktiviteterna är ofta lokala. Kommuner och länsstyrelser ordnar exempelvis föreläsningar, övningar, informationsdagar och möten med frivilligorganisationer.
I Dalarna finns redan aktiviteter annonserade i flera kommuner, medan Västerbotten bland annat listar konferenser, workshops och digitala utbildningar. Därför är kommunens eller länsstyrelsens webbplats ett bra ställe att kontrollera när veckan närmar sig.
7. Trygghetspunkter kan vara värda att känna till redan nu
Vid en större samhällsstörning kan kommuner öppna trygghetspunkter där invånare kan få information och stöd. Exakt hur de fungerar varierar mellan kommunerna.
Under årets Beredskapsvecka uppmuntrar exempelvis Svenska Lottakåren sina medlemmar att lära sig mer om lokala trygghetspunkter. På Listisar har vi tidigare skrivit om vad en trygghetspunkt kan erbjuda vid en kris.
8. Mobilen är viktig – men den räcker inte alltid
Mobiltelefonen är central för information i vardagen, men vid längre el- eller nätavbrott behöver du alternativ. En batteri- eller vevradio, laddad powerbank och viktiga telefonnummer på papper kan göra stor skillnad.
Sverige håller dessutom på att införa fler sätt att nå människor snabbt vid allvarliga händelser. Den 7 september genomförs det första publika testet av det nya mobilbaserade varningssystemet – läs vår guide med 8 saker att veta om SE-Alert.
Beredskapsveckan handlar alltså mindre om att köpa en färdig ”krislåda” och mer om att faktiskt tänka igenom hur det egna hushållet fungerar utan de tjänster vi normalt tar för givna. En vecka är riktmärket – och vecka 39 är ett bra tillfälle att testa om du är där.
Lämna ett svar