Att fylla 65 betyder inte längre automatiskt att arbetslivet är slut. Ny statistik från SCB visar att allt fler svenskar fortsätter jobba efter den traditionella pensionsåldern – och att utvecklingen har förändrats rejält på drygt 20 år.
Här är åtta saker som sticker ut i den nya statistiken.
1. Mer än var femte 65-74-åring arbetar
Under 2025 var 22,2 procent av svenskarna mellan 65 och 74 år sysselsatta. Det motsvarar omkring 232 000 personer.
- Det betyder att mer än var femte person i åldersgruppen fortfarande hade ett arbete.
- SCB beskriver utvecklingen som en mer gradvis övergång från arbetsliv till pensionärstid.
2. Andelen har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet
I början av 2000-talet arbetade omkring 10 procent av personer i åldern 65-74 år. År 2023 hade andelen nått 20 procent och 2025 var den alltså uppe i 22,2 procent.
Det är en tydlig förändring av den gamla normen där 65-årsdagen ofta fungerade som en skarp gräns mellan jobb och pension.
3. Äldre män arbetar betydligt oftare än äldre kvinnor
Skillnaden mellan könen är stor. Bland män i åldern 65-74 år arbetade 26,5 procent under 2025. Bland kvinnorna var motsvarande andel 18 procent.
SCB konstaterar att skillnaden har sett ungefär likadan ut under de senaste 20 åren.
4. Deltidsarbete är vanligt
Att fortsätta arbeta efter 65 behöver inte betyda ytterligare tio år med heltidsjobb. Många väljer i stället en mjukare övergång där arbete kombineras med mer fritid och i vissa fall pension.
Det gör att bilden av pensioneringen som en enda bestämd dag blir allt mindre träffsäker.
5. Företagande är vanligt bland äldre som jobbar
Bland de arbetande 65-74-åringarna är 62 procent anställda medan 38 procent är företagare eller medhjälpande familjemedlemmar.
För de allra äldsta som fortfarande arbetar är förhållandet det omvända – där dominerar företagandet.
6. 66 000 personer mellan 75 och 89 år arbetar fortfarande
Arbetslivet tar inte heller slut vid 75. Under 2025 arbetade omkring 66 000 personer i Sverige som var mellan 75 och 89 år.
Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 6,5 procent i åldersgruppen.
7. Bland 75-89-åringarna är majoriteten företagare
Av de sysselsatta mellan 75 och 89 år är 59 procent företagare eller medhjälpande familjemedlemmar. 41 procent är anställda.
Det tyder på att möjligheten att själv styra arbetstid och arbetsmängd kan spela en viktig roll för den som vill fortsätta arbeta högt upp i åldrarna.
8. Pensionssystemet har också flyttat åldersgränserna
Förändringen sker samtidigt som pensionssystemets åldersgränser har höjts. Från 2026 är riktåldern för pension 67 år och den lägsta åldern för att ta ut inkomst- och premiepension är 64 år.
Pensionsmyndigheten pekar dessutom på att arbete högre upp i åldrarna ofta kan ge både lägre skatt på arbetsinkomsten och en högre framtida pension. Från det år man fyller 67 gäller ett högre grundavdrag, och den som fortsätter arbeta får även ett förstärkt jobbskatteavdrag.
Utvecklingen pekar alltså åt samma håll från flera håll – 65 år är inte längre den självklara slutpunkten för svenskt arbetsliv.
Källor: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), publicerat 10 september 2026, samt Pensionsmyndigheten.
Lämna ett svar