Den 1 december 2026 lanseras Sverige-id – Sveriges nya statliga e-legitimation. Den ska fungera som ett alternativ till privata e-legitimationer och får den högsta svenska tillitsnivån. Här är åtta saker som är bra att känna till redan nu.
1. Sverige-id lanseras den 1 december 2026
Från den 1 december kan du ansöka om Sverige-id hos Polismyndigheten. Lösningen är fortfarande under utveckling, men Polisen har nu publicerat praktisk information om hur ansökan kommer att gå till.
- Ansökan öppnar 1 december 2026
- Sverige-id utfärdas av Polismyndigheten
- Du ansöker på en passexpedition
2. Det blir en statlig e-legitimation
Sverige-id blir ett statligt alternativ på en marknad där svenskar länge främst har använt privata e-legitimationer. Tanken är bland annat att öka valfriheten och göra den digitala infrastrukturen mindre beroende av en enda lösning.
Digg har redan godkänt Sverige-id enligt tillitsnivå 4 – den högsta nivån i det svenska tillitsramverket.
3. Svenska medborgare behöver ett nytt nationellt id-kort
För svenska medborgare knyts Sverige-id till det nationella id-kortet. Du behöver därför ansöka om Sverige-id och ett nytt nationellt id-kort vid samma tillfälle.
Ett nationellt id-kort som har utfärdats före den 1 december 2026 kan inte i efterhand användas för Sverige-id. Om du ändå snart behöver förnya dina id-handlingar kan det alltså vara värt att planera tidpunkten. Läs också vår guide om passrusningen 2027.
4. Även folkbokförda som inte är svenska medborgare kan få Sverige-id
Sverige-id är inte bara för svenska medborgare. Även personer som är folkbokförda i Sverige utan svenskt medborgarskap ska kunna ansöka.
För den gruppen kopplas e-legitimationen till ett särskilt identitetskort utan resefunktion. Enligt Polisens aktuella information går det att boka tid från den 1 november via 114 14, medan själva ansökan kan göras tidigast den 1 december.
5. Åldersgränsen är låg
Den statliga e-legitimationen ska kunna utfärdas till den som är minst nio år – eller fyller nio under kalenderåret. För barn blir vårdnadshavarens medgivande en del av processen.
Det gör Sverige-id relevant även för familjer där barn behöver kunna identifiera sig säkert i digitala offentliga tjänster.
6. Du använder Sverige-id i mobilen
Själva identiteten är knuten till den fysiska id-handlingen, men i vardagen ska Sverige-id användas genom en app i mobiltelefonen. Den ska kunna användas för att identifiera sig och logga in i digitala tjänster.
Det är alltså inte tänkt som en ersättning för telefonen – snarare som ytterligare ett säkert sätt att legitimera sig digitalt. Sverige har samtidigt börjat använda mobilen på fler samhällsområden, bland annat genom det nya varningssystemet som vi skrev om i guiden till SE-Alert.
7. Säkerhetsnivån är den högsta
Sverige-id uppfyller kraven för tillitsnivå 4. Det innebär mycket stark identitetskontroll och höga tekniska säkerhetskrav.
En viktig skillnad mot många befintliga lösningar är alltså att staten själv står bakom en e-legitimation på den högsta tillitsnivån. Polismyndigheten ansvarar för utfärdandet medan Digg ansvarar för delar av den gemensamma infrastrukturen för e-legitimering.
8. Sverige-id är också en pusselbit för EU
Sverige-id är inte bara ett svenskt projekt. EU:s reviderade regler för elektronisk identifiering innebär att medlemsländerna ska kunna erbjuda e-legitimation på högsta tillitsnivå och en europeisk digital identitetsplånbok.
Digg arbetar med att anmäla Sverige-id till EU:s gemensamma system. När processen är klar är tanken att det ska kunna användas i offentliga digitala tjänster även i andra EU-länder – exempelvis vid studier, arbete eller myndighetskontakter.
Den första versionen av Sveriges digitala identitetsplånbok planeras också till december 2026.
Sverige-id blir därmed mer än ännu en inloggningsmetod – det är en del av en större förändring av hur vi identifierar oss digitalt i Sverige och Europa.
Lämna ett svar