Augusti känns fortfarande som sommar i stora delar av Sverige – men meteorologiskt kan hösten redan ha börjat längst i norr. Det beror på att hösten inte har ett enda startdatum i Sverige.
SMHI använder temperatur, kalendern använder september och astronomin använder höstdagjämningen. Här är åtta saker som reder ut när hösten faktiskt börjar.
1. Meteorologisk höst börjar när temperaturen stannar under 10 grader
SMHI:s definition är tydlig: hösten anländer när dygnsmedeltemperaturen ligger under 10,0 grader fem dygn i följd.
Det datum som räknas som höstens ankomst är det första av de fem dygnen. Man kan alltså först slå fast att hösten har kommit några dagar i efterhand.
Det är samma typ av temperaturbaserade system som används för de andra meteorologiska årstiderna – men gränserna skiljer sig.
2. Hösten kan aldrig börja före 1 augusti
Även om det skulle bli fem riktigt kalla dygn i juli räknar SMHI inte det som höst. Den 1 augusti är satt som det tidigaste möjliga datumet för meteorologisk höst.
Det gör definitionen lite mindre känslig för en tillfällig kallperiod mitt i sommaren.
I praktiken innebär det att norra Sverige kan få meteorologisk höst medan människor i södra Sverige fortfarande badar och grillar.
3. September är höst enligt kalendern
Den kalendariska definitionen är mycket enklare. September, oktober och november räknas som höstmånader i Sverige.
Med den definitionen börjar hösten alltid den 1 september och slutar den 30 november – oavsett om det är 25 grader varmt eller snöstorm.
Det är oftast den här betydelsen vi använder när vi säger saker som ”i höst” i vardagen.
4. Höstdagjämningen är en tredje startpunkt
Sedan finns den astronomiska hösten. Den kopplas till höstdagjämningen – ögonblicket då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut.
År 2026 infaller höstdagjämningen den 23 september i Sverige. Datumet varierar mellan den 22 och 23 september beroende på år.
Höstdagjämningen har däremot ingen direkt meteorologisk betydelse. Vädret bryr sig inte om jordens exakta position i kalendern.
5. Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen
Namnet är lite missvisande. Dag och natt är ungefär lika långa kring höstdagjämningen – men inte exakt.
SMHI förklarar att det bland annat beror på hur soluppgång och solnedgång definieras och på att atmosfären bryter solljuset. Solen ser därför ut att befinna sig lite högre över horisonten än den egentligen gör.
Resultatet är att Sverige faktiskt får något mer dag än natt sett över hela året.
6. Hösten vandrar söderut genom landet
Sverige är långt. Därför kan hösten hinna etablera sig i fjällen och norra Norrland långt innan den når Götaland.
SMHI:s ankomstkartor visar just detta som ett geografiskt förlopp snarare än ett nationellt datum. Hösten breder normalt ut sig söderut under sensommaren och hösten när dygnsmedeltemperaturen faller.
Det är därför frågan ”har hösten kommit till Sverige?” egentligen kan ha både ja och nej som korrekt svar samma dag.
7. Hösten kan i teorin pågå ända till 14 februari
Den märkligaste detaljen i SMHI:s system är kanske att hösten har ett sista möjligt datum – 14 februari.
Bakgrunden är milda vintrar i södra Sverige. Om temperaturen aldrig ligger på 0 grader eller lägre fem dygn i följd blir det enligt definitionen ingen meteorologisk vinter.
Från den 15 februari kan den meteorologiska våren börja räknas. Därför kan ett område i teorin gå direkt från höst till vår utan någon meteorologisk vinter däremellan.
8. Naturens höst följer inte heller kalendern
Lövfärger, svamp, frost och flyttfåglar styrs av en blandning av temperatur, dagslängd, nederbörd och artens egen biologi. Därför kommer inte alla klassiska hösttecken samtidigt.
Ett varmt september kan hålla kvar grönskan länge, medan kyliga nätter kan förändra landskapet snabbt. För svampplockare är dessutom regnet minst lika viktigt som datumet – och innan du går ut kan det vara värt att läsa våra 9 regler för svampplockning i svenska skogen.
Så när börjar hösten egentligen?
Det beror alltså på vad du menar:
- Meteorologiskt – när dygnsmedeltemperaturen varit under 10 grader fem dygn i rad, tidigast från 1 augusti.
- Kalendariskt – den 1 september.
- Astronomiskt – vid höstdagjämningen, den 23 september 2026.
Alla tre svaren är rätt. Men vill du veta när hösten faktiskt har kommit till just din del av Sverige är SMHI:s meteorologiska definition den mest användbara.
Och sensommaren har fortfarande några väldigt svenska hållpunkter kvar. Den 20 augusti är exempelvis surströmmingspremiären 2026 – samma dag som hösten mycket väl kan ha börjat i en annan del av landet.
Lämna ett svar