Kräftpremiären infaller traditionellt första onsdagen i augusti, och de flesta kräftskivor hålls helgen närmast premiären eller helgen därpå. Kräftorna är beställda, lyktorna hänger i trädet och haklapparna ligger framme. Få saker är så typiskt svenska som det här bordet. Men vad ska ni faktiskt sjunga?
Här är tio snapsvisor som hör hemma på en svensk kräftskiva, tillsammans med historierna bakom dem. Vi återger inga texter, dels för att de flesta redan kan dem utantill, dels för att de roligaste bitarna ändå är hur visorna kom till.
1. Helan går
Sveriges mest sjungna snapsvisa och den självklara öppningen. ”Helan” är den gamla benämningen på den första supen i en följd, och visan fungerar som en startsignal: när någon tar ton vet alla att första glaset ska tömmas.
Ursprunget är förvånansvärt oklart för en så känd visa. Melodin framfördes offentligt i Stockholm 1845 i Franz Berwalds operett Modehandlerskan, men etnologen Mats Rehnberg föreslog på 1970-talet att den kan gå tillbaka på en militär trumpetsignal från 1700-talet. August Strindberg lär redan 1869 ha föreslagit (med viss ironi) att visan borde bli Sveriges nationalsång.
2. Halvan
Uppföljaren, och nästan lika obligatorisk. Texten är en travesti på Gunnar Wennerbergs ”Hur länge skall i Norden”, vilket är typiskt för genren: en känd melodi lånas och förses med nya ord.
3. Tersen och resten av snapsarnas ordning
Helan och Halvan är bara början. Den klassiska ordningen fortsätter med Tersen, Kvarten, Kvinten, Sexten, Septen, Rivan, Räfflan, Rännan, Smuttan, Smuttans unge, Lilla Manasse och Lilla Manasses broder. Historiskt har listan omfattat ett sjuttontal snapsar under en kväll.
Ingen förväntar sig att ni tar er igenom hela raden i dag. Men det förklarar varför så många visor handlar om att räkna.
4. Hej tomtegubbar
Trots namnet är den ingen julvisa i sammanhanget. Melodin trycktes redan 1815 och etablerades som skålvisa i början av 1900-talet. Den fungerar året om, och just därför dyker den upp på kräftskivor lika ofta som vid julbordet.
5. Tänk om jag hade lilla nubben
En av de mest spridda snapsvisorna, sjungen på just Hej tomtegubbars melodi. Ett skolexempel på hur genren fungerar: kort, känd melodi, och en poäng i slutet.
6. Än en gång däran
Evert Taube skrev över 200 visor. Exakt en av dem är en snapsvisa, nämligen den här. För en nationalskald med Taubes produktion är det en anmärkningsvärt liten insats i genren, och desto mer omtalad för det.
7. Snapsvisan på melodin till Memory
Skriven av den finlandssvenske snapsvisediktaren Bosse Österberg till musikalen Cats-melodin, och tillkommen 1986 till sällskapet Visans vänners femtioårsjubileum på Djurö utanför Stockholm.
Visan sjungs numera i alla möjliga sammanhang och presenteras ibland som ”folkvisa från södra Sverige”. Ett fint exempel på hur snabbt en modern text kan bli anonym allmängods när den sprids från bord till bord.
8. Lilla Manasse
Långt ned i snapsarnas ordning, och därmed sällan aktuell i praktiken. Namnet lever ändå kvar: Christina Mattsson, tidigare chef för Nordiska museet, kallade sin bok om snapsvisans historia Från Helan till Lilla Manasse (2002).
9. Rätt lyft
En modern visa som vann SM i nyskrivna snapsvisor 2019, skriven av Ingvar Axelsson från Växjö. Den var också publikens favorit det året. Ett bevis på att genren inte är ett museiföremål. Det skrivs nytt varje år.
10. Mera på
SM-vinnaren 2017, av Åsa Gunnarsson från Ås. Tillsammans med bidrag som ”Ko-Ko” och ”Klimatångest” visar den hur snapsvisan fortsätter att kommentera samtiden, ungefär som nyorden som dyker upp i svenskan varje år, fast med glas i handen.
Snapsvisan är en levande tradition
Seden att sjunga snapsvisor är yngre än många tror, drygt hundra år. Genombrottet sammanföll med motbokens införande 1914, de första Systembolagen och förbudsomröstningen 1922. Just när brännvinet blev svårare att komma åt blev det viktigare att samla sällskapet i gemensam sång innan glaset tömdes.
Spritmuseum i Stockholm har samlat snapsvisor sedan början av 1990-talet och har i dag en databas med över 12 000 visor. Varje år tillkommer fler genom museets SM i nyskrivna snapsvisor, som lockar över 200 bidrag. Årets final hålls den 24 oktober 2026 på Djurgården.
Så vad kännetecknar en bra snapsvisa? De som skriver dem är tämligen eniga: den ska vara kort, gå på en melodi alla känner igen, och ha en knorr på slutet. Texterna tål sällan närmare granskning, men det är inte heller poängen.
Vill du ha mer svensk nostalgi till bordet? Ta en titt på godiset som bara pensionärer älskar. Och när kräftsäsongen är över tar Sveriges godaste äppelsorter vid.
Lämna ett svar