Augusti är kräftskivornas månad. Röda kräftor, krondill, pappershattar och sånger hör till en av Sveriges tydligaste sensommartraditioner – men mycket av det vi förknippar med kräftskivan är faktiskt yngre än man kan tro.
Här är åtta saker att veta innan årets kräftskiva.
1. Det finns ingen officiell kräftpremiär längre
Förr styrdes kräftsäsongen av regler för när kräftfisket fick börja. Under stora delar av 1900-talet var kräftfiske förbjudet fram till början av augusti, vilket skapade idén om en särskild kräftpremiär.
Det generella förbudet togs bort 1994. I dag finns alltså inget nationellt premiärdatum för när man får börja äta kräftor, även om augusti fortfarande är den självklara kräftmånaden för många svenskar.
2. Svenskar har ätit kräftor sedan åtminstone 1500-talet
Kräftor är ingen ny svensk trend. Nordiska museet berättar att kräftätandet är känt i Sverige sedan åtminstone 1500-talet. År 1562 skrev Erik XIV till fogden på Nyköpingshus och beordrade att så många kräftor som möjligt skulle skaffas fram inför hans syster Annas bröllop.
På den tiden var kräftor framför allt mat för de högre samhällsskikten och serverades inte nödvändigtvis kalla och hela som i dag.
3. Ordet kräftskiva är betydligt yngre
Själva ordet ”kräftskiva” började användas först efter sekelskiftet 1900. Enligt Nordiska museet växte traditionen fram ur 1800-talets borgerliga kräftfester, som bland annat kallades kräftsupé.
Under 1930-talet blev ordet kräftskiva allt vanligare. Det betyder att festen i sin moderna form är betydligt yngre än själva kräftätandet.
4. Krondill är nästan lika viktig som kräftorna
Den klassiska svenska smaken kommer från lagen som kräftorna kokas i. Salt, vatten och rikligt med dill är grunden, och framför allt används ofta blommande krondill.
Kräftorna serveras traditionellt kalla och får gärna ligga i lagen så att smaken hinner utvecklas. Det är den kombinationen som ger den typiska doften och smaken många förknippar direkt med en svensk kräftskiva.
5. Västerbottensost, bröd och paj är klassiska tillbehör
En kräftskiva består sällan bara av kräftor. Vanliga tillbehör är bröd, smör, ost, sallad och paj – inte minst Västerbottenspaj.
Många gör också kräftskivan som knytkalas, där gästerna tar med olika tillbehör. Det gör festen både enklare och mer avslappnad.
Har du fortfarande sensommarens skörd i fokus kan du också läsa vår lista om svenska äpplen och guiden till lingonplockning.
6. Pappershattar och mångubbar är en del av ritualen
De färgglada pappershattarna, haklapparna och lyktorna med leende mångubbar kan se lite märkliga ut för den som aldrig varit på kräftskiva. Men de har blivit en tydlig del av festens visuella språk.
Kräftskivan är dessutom en av de svenska traditioner där det är helt accepterat att äta med händerna, sörpla och låta middagen ta lång tid.
7. Kräftfiske är fortfarande hårt reglerat
Att kräftpremiären inte längre är lagstyrd betyder inte att vem som helst får lägga ut kräftburar var som helst.
För signalkräfta gäller särskilda regler eftersom arten är invasiv. Havs- och vattenmyndigheten anger bland annat att fiske normalt kräver att du är fiskerättsinnehavare eller har rätt att fiska i vattnet. I Vättern finns ett särskilt undantag där allmänheten får fiska signalkräfta utan tillstånd under tre helger med start den fjärde fredagen i augusti.
Signalkräftor under 10 centimeter ska dessutom omedelbart släppas tillbaka på samma plats.
8. Kräftskivan markerar att sommaren börjar ta slut
Det är kanske den viktigaste förklaringen till varför kräftskivan fortfarande känns så svensk. Den hamnar precis mellan sommar och höst – kvällarna är mörkare, men det går fortfarande att sitta ute.
Visit Sweden beskriver kräftskivan som en tradition som normalt pågår från augusti och in i september. Det är lika mycket en social sensommarfest som en middag.
Och när kräftskivorna börjar dyka upp är hösten inte långt borta. Läs också när hösten egentligen börjar i Sverige.
Kort sagt
- Kräftskivan har ingen officiell nationell premiärdag längre.
- Kräftor har ätits i Sverige sedan åtminstone 1500-talet.
- Ordet kräftskiva slog igenom först under 1900-talet.
- Krondill, bröd, ost och paj är klassiska delar av festen.
- Kräftfiske omfattas fortfarande av tydliga regler.
- Augusti och september är den klassiska kräftskiveperioden.
Källor: Nordiska museet, Havs- och vattenmyndigheten och Visit Sweden.
Lämna ett svar